Karriärdag med Salem Al Fakir

Foto: Foto:Jezzica Sunmo

Inspiration 9 Maj 2011 00:00

En före detta balettdansös och en låtskrivare vars verk ingen ville framföra blev början på något stort. Följ Salem Al Fakir och Kristina Lidehorn på en intensiv dag som avslutas med Grammisgalan.

Kristina Lidehorn och Salem Al Fakir är glada att det inte alltid blir som man har tänkt sig. Shortcut följde paret bakom företaget Pompadore publishing under en dag fylld av både pizzalunch och galamiddag.

06.50 Sedan drygt ett år tillbaka ställs inga väckarklockor i huset på Lidingö utanför Stock­holm. Med 16 månader gamla Rasmus som
sällskap är risken att försova sig minimal, och så snart han slår upp ögonen är hela familjen igång. Denna morgon är även Kristinas mamma, som är på besök några dagar, involverad i morgonrutinen. Välling och lek varvas med klädbyten och några minuter framför badrumsspegeln innan Kristina packar in sig och sonen i bilen och kör mot dagis.

09.04 Klockan är strax efter nio när Kristina parkerar Volvon utanför det röda TV4-huset i Frihamnen i Stockholm. I fyra år arbetade hon som chefsjurist åt kanalen, men när ni läser det här har hon hunnit återvända till advokatbyråvärlden.
– Jag har antagit en ny utmaning och ska börja som delägare och verksamhetschef för advokatfirman Cederquists IP-grupp.
Redan som tolvåring bestämde sig Kristina för att det var advokat hon skulle bli. Med ett enormt rättspatos var det den enda vägen
– trodde hon. Men efter ett år på juristprogrammet i Uppsala tog energin slut.

– Jag tyckte att jurister var torra och började tvivla på om det verkligen var det här jag skulle syssla med. Under hela min uppväxt var jag så inställd på att juridiken var det enda rätta att jag trängde undan mitt behov av kreativitet och rörelse. Efter ett år i Uppsala kände jag att det var dags att ge det behovet den plats det förtjänade.
Sagt och gjort, Kristina bytte juridiken mot Balettakademien. Där stannade hon i två år, innan juridiken kallade igen.
– Under åren på Balettakademien mognade jag och insåg att jag måste arbeta med hjärnan. Jag blir tokig om jag inte får tänka! En lärare på Balettakademien som förstod min ambivalens inför de olika branscherna sa: ”Om du bestämmer dig för att gå tillbaka till juridiken kan du väl ändå arbeta för oss. Det behövs någon som tar strid för kulturarbetarna”.

Lösningen blev att inrikta sig mot entertainmentjuridik. Under sitt första jobb på Setterwalls advokatbyrå företrädde hon ett flertal artister och musiker, och det var så hon kom i kontakt med Salem Al Fakir i början av 2000-talet. I dag driver de, tillsammans med Stefan Segolson, förlaget Pompadore publishing.
– Både jag och Salem hade jobbat med Stefans syster, som också är artist. Som konsult på byrån jobbade jag med många artister och en dag bad Stefan mig att lyssna på några låtar för att höra vad jag tyckte.
Det visade sig vara närmare 90 låtar, allt från punk till jazz, gjorda av samma kille: Salem.
– Det var helt makalöst. Jag var alldeles mållös.

09.15 Från fönstret på sitt kontor kan Kristina följa Norra länkens framfart och datorns startljud dränks av maskinparken som tuggar asfalt och jord därute. Hon hinner bara öppna mejlen innan hon inser att det viktigaste arbetsverktyget inte är med – mobilen ligger kvar hemma i köket. Efter viss förvirring och logistiklösning (hur ringer man utan mobiltelefon i ett hus som saknar fast telefon?) är ett bud beställt.
Medan Kristina väntar på sin telefon tar hon en sväng förbi den uppdukade frukostbuffén och plockar på sig några mackor med ägg och ost.

10.24 Med mobilen i ett fast grepp tar Kristina trapporna upp till redaktionen. Hon kryssar fram mellan kontroll-rummet och studion där Efter tio har börjat sända. Hon landar på en stol i Fredrik Lundbergs rum. Fredrik är chef för samhällsredaktionen, dit bland annat Nyhetsmorgon och Kalla fakta hör, och han behöver hjälp med ett avtal som TV4 har med en dokumentärfilmare.
– Jag kommer ihåg när jag började jobba som jurist och tänkte: ”Varför kommer alla till mig med sina problem?”  Det var nog först då det gick upp för mig vad det här yrket handlar om. Man måste lära sig att hitta inspiration och se charmen i alla svårigheter. Det är det som är den största utmaningen.

11.03 Dagis ringer och meddelar att Rasmus har fått feber. Medan Kristina går mot vd:n Jan Schermans kontor trollar hon via mobilen fram barnvakt i form av mormor.
– Rasmus har precis börjat på dagis och att få ihop en familj där båda föräldrarna arbetar heltid är inte alltid det lättaste har jag märkt.
Att Kristina arbetar heltid är en underdrift. Förutom bolaget med Salem är hon bland annat en flitig krönikör i Legally yours, en branschtidskrift för jurister.
– När jag fick frågan om att bli krönikör sa några i min omgivning: ”Vadå, du kan väl inte skriva?” Sådana reaktioner får mig att gå igång och genast bestämde jag mig för att ta reda på om det var sant. Tydligen stämde det inte.

11.55 Mötet med Jan, som mest kom att handla om vikten av yttrandefrihet, avslutas och Kristina beställer en taxi. Med handväskan i ena handen och en tygkasse från Baby bag i den andra åker hon mot Röda bergen och Salems lägenhet. Under färden hinner hon ringa Salem och ta upp en lunchbeställning bestående av pizza med räkor, ringa pizzastället och till sist även slå en signal till maken Ola och meddela att han inte behöver hämta Rasmus på dagis.
– Puh, det där med dagishämtningen var en puck jag lätt hade kunnat glömma.
Ute på gatan möter Salem och valpen Otis upp. Otis svans går som en elvisp när han får syn på Kristina. Kristinas glädje är något mindre påtaglig.
– Vad stor han har blivit. Nu kan han väl inte bli så mycket större? säger hundrädda Kristina och försöker hålla sig på avstånd från Otis som gärna vill hälsa.
– Han är bara 21 veckor. Han kommer att bli större, säger Salem.
– Hur stor då?
– Jättestor.

12.27 Det nyrenoverade köket går i 30-talsstil och en vägg har prytts med gamla tidningsklipp som Salem hittade när han flyttade in i lägenheten. Otis lägger sig tillrätta och medan han tuggar på en grön groda i plast hugger Kristina och Salem in på sina pizzor.

Att de har lunchmöte just i dag är mest en slump, men Salem har läst på Facebook att många artister traditionsenligt lunchar med sina kollegor på grammisdagen. Om några timmar ska de glida in på röda mattan och då ska det avslöjas om Salem får några av de två grammisar som han är nominerad till: årets bästa manliga artist och årets låt. Salem tror själv inte att han kommer att vinna någon, men är ganska nöjd ändå.

2010 var ett bra år och 2011 ser ut att om möjligt bli ännu bättre. En ny singel, som också spelas som ledmotiv till tv-programmet Solsidan, kommer snart att rulla i radion och under lunchen kläcker han ett nytt projekt för Kristina.
– Det ska göras en bok om musik och jag och en polare har blivit involverade. Vi var hos förlaget i går och jag tog med avtalet så att du kan få titta, säger Salem och sträcker fram pappersbunten till Kristina.
– Det kommer att hända jättemycket i bokförlagsbranschen de kommande åren så det här är ju en skitkul grej. Och det är alltid bra att ha en bredd i det man gör. Tänk bara på att …

Det är så här deras samarbete ser ut. Salem är kreatören som vill ha koll och Kristina är administratören med visioner. Från början var tanken att Salem, som har arbetat som professionell musiker sedan 13-årsåldern, skulle skriva låtar åt andra. Det enda problemet var att ingen ville framföra det han hade skrivit.
– Vi jobbade hårt med att få andra artister att nappa på hans musik, men all feedback vi fick var att låtarna redan var så bra och hade ett så eget uttryck att ingen ville ta sig an dem, säger Kristina.
– Då bestämde vi oss för att jag skulle göra det själv och bli artist, säger Salem.

Den första ep:n Dream girl släpptes hösten 2006 och då hade Kristina redan hunnit byta jobb en gång, och under hösten 2007 var hon på väg mot chefsjuristtjänsten på TV4. De andra artisterna som hon hade företrätt hade andra jurister tagit över, men just Salem Al Fakir hade hon svårt att släppa.
– Det är en ynnest att få jobba med Salem. Skönare artist finns inte och du jobbar hårdast av alla jag någonsin har träffat, säger Kristina och vänder sig mot kollegan som får lite röda kinder.
– Jag hade aldrig varit där jag är i dag utan Kristina. I början gav hon mig små häften där det stod hur saker och ting fungerar i den här branschen. Hon tyckte aldrig att mina frågor var för dumma. Även om de var det.

Den förvirrade poeten goes business liksom. Hon lärde mig också att man ibland måste sälja sig själv och göra saker man tycker mindre om, men man får aldrig glömma sitt eget värde, säger Salem och drar handen genom det mörka håret så att en Stig Helmer-lock ställer sig upp.
– När man väl har kommit över gränsen och vågat satsa på sin idé är det lätt att tro att man ska klara av resten också. Det är en dum tanke om du aldrig har gjort det innan. I mitt fall handlar det om att ta hjälp med allt från bokföring till juridiska frågor av personer som jag litar på, säger han.
– Det är jätteviktigt. Det finns så många därute som tror sig kunna branschen. Många av dem ska man passa sig för. Någon annan ska inte få förstöra ens livsverk, säger Kristina.

14.08 Kristna tar en taxi tillbaka till TV4 och Salem sätter sig vid flygeln. Det tar upp halva vardagsrummet och på notstället ligger några trubbiga blyertspennor och ett sudd som vittnar om nattens skrivarverkstad. Han är inne i en kreativ fas och i natt kom han äntligen igång med skrivandet.
– Jag tycker egentligen inte om att skriva men ibland kommer jag in i perioder då skrivångesten släpper. Sedan jag blev sambo har jag fått svårt att sova ensam och i natt var Caroline borta så då kunde jag lika gärna sitta uppe och skriva. Fast i morse somnade jag på mattan här i vardagsrummet. Otis låg i fåtöljen och snarkade och då kunde jag koppla av.

15.23 Trots sina fyra grammisar är det bara modemagasinet Elles pris för årets bäst klädde man som står framme. Priset har dessutom fått en hedersplats på pianot.
– Jag har inte ens hämtat ut mina grammisar. De enda jag har är kopiorna som man får vid prisutdelningen. Jag borde nog ta tag i det. Men vad säger man? ”Hej det är Salem, jag skulle vilja ha mina riktiga grammisar.”

Klädseln för kvällen är sedan länge bestämd och efter en snabb dusch byts jeansen, den vita t-shirten och de färgglada happy socksen ut mot en välskräddad grå kostym. Medan sambon Caroline fixar det röda läppstiftet ringer Salem en taxi som ska ta dem till Kungliga operan där Grammisgalan 2011 går av stapeln.
– Det är fortfarande lite nytt för mig att gå på gala med en respektive, så det känns jättekul att Caroline ska följa med. Egen företagare, sambo och hund – jag tror att jag håller på att bli vuxen.

16.15 Det har blivit mörkt ute och utanför Kungliga operan vimlar den svenska musikeliten. Med handväskan fylld av yoghurt, nötmix och kexchoklad går Kristina upp för den röda mattan.
– Jag vet att sådana här galor alltid drar ut på tiden och det kommer att ta en evighet innan vi får någon middag.
Salem svarar inte på mobilen och i ett operahus som inte direkt är känt för sina öppna ytor
är det svårt att leta reda på varandra i det svartklädda vimlet. Kristina får syn på Nassim, Salems bror, som tror sig veta att Salem och Caroline har gått mot garderoben och champagne­minglet.
– Ja, där är ni ju, utbrister Kristina och ger dem båda en kram.
Adam Tensta svänger förbi och ger Salem en klapp på axeln och ett uppmuntrande leende.
– Lycka till mannen.

18.50 ”De nominerade till årets låt är …” Salem har hård konkurrens i kväll. Grammisen för årets manliga artist knep Håkan Hellström och nu är det sista chansen att ta hem en statyett.
– Jag hoppas att Daniel Adams Rays Gubben i lådan vinner. Den är himla bra. Men jag tror att det blir Dancing on my own.
Mycket riktigt. Det blir Robyn som går upp på scenen och håller tacktal. Ett av många denna kväll.

19.47 På väg till middagen. Fotograferna trängs men Salem tackar vänligt nej till att bli fotad för diverse tidningar. En som däremot vill vara med är Bert Karlsson.
–Kom här så ställer vi upp oss, säger han och lägger armen runt Kristina och ler mot kamerablixtarna.

21.32 Laxcarpaccion och den helstekta biffen avlöser varandra. Under middagen faller Kristina in i en diskussion med Lykke Li och
efter det tredje asgarvet utbrister hon: ”Du borde bli ståuppkomiker!”

23.13 Festen har förflyttat sig till Café Opera och champagnen flödar. Kristina, som har ett morgonmöte i morgon, beger sig hemåt. Salem och Caroline har lovat hundvakten att inte bli allt för sena, men när ett psykologistudiesamtal med Annika Norlin avlöser lite inside information från Ola Salo och Jepson om The Arks avslutningsturné är det svårt att hålla koll på klockan.

01.27 Den trötta hundvakten blir äntligen avlöst och Otis vaknar till, viftar några varv med svansen och somnar sedan om. Det dröjer inte länge förrän Salem och Caroline somnar till hans djupa snarkningar.

 

Linnéa Medelberg
Publicerad 09 Maj 00:00

Kommentarer

Fler artiklar i kategorin Inspiration

Ditt Liv

”Den dagen jag slutar tvivla får ni komma och örfila mig”

Navid Modiri är artist, kommunikatör, kreatör och föreläsare. Plus en massa andra saker. Civilingenjör, som hans mamma hoppades på, är han...

Infranord tror på förändring

Som platschef på den rikstäckande järnvägsentreprenören Infranord befinner sig Rena Nilsson på rätt spår.

Sponsrad

Din Karriär

”Ifrågasätt din egen världsbild – hela tiden”

Mästerstrategen Per Schlingmann förklarar hur du skapar förändring och bygger ditt varumärke.

Din Karriär

På Universum skapar du din egen karriär

Det var med målmedvetenhet som Bas Hagenaars tog sig an tjänsten inom Marketing and Sales Support på Universum. I dag, sju år senare,...

Flexibelt ledarskap på Trafikverket

Madelene Falk på Trafikverket är chef för en avdelning vars arbete påverkar hela Sverige – planeringen av underhållet av landets...

Sponsrad

Dela artikeln

Favoritmarkera

Fler artiklar

Fler artiklar »

Filmer

Fler videos »