”Jag får sparken om jag inte levererar”
17 Apr 2015 kl: 00:00

”Jag får sparken om jag inte levererar”

Inne i klocktornet på Stockholms stadion är temperaturen hög, betydligt högre än den krispiga februarimorgonen utanför. Dova smällar och kedjerassel hörs när David Rönnberg går lös på en boxningssäck. Klockan är halv nio och Addnatures ledningsgrupp är mitt inne i veckans thaiboxningspass. Det är en av många saker som David har hunnit införa sedan han blev vd för outdoorhandlaren i november 2014.

”Mitt uppdrag är att ­leverera resultat – och om jag inte gör det får jag sparken”

– Jag älskar att testa nya saker och tänkte att det vore kul att börja med thaiboxning. Så jag tog med mig ledningsgruppen hit. Nu kör vi tillsammans en gång i veckan klockan 8–9, sedan äter vi frukost tillsammans och har chefsmöte fram till lunch, berättar David.

Han tillträdde vd-posten med uppdraget att öka Addnatures lönsamhet och samtidigt behålla tillväxten. Bland det första på åtgärdslistan stod att minska personalstyrkan med mer än 20 procent, från 80 till 62 personer.

– Självklart är det aldrig roligt att behöva säga upp människor, men för mig är resultatet det viktigaste. Mitt uppdrag är att ­leverera resultat – och om jag inte gör det får jag sparken. När jag tänker ’det är antingen dem eller jag som får gå’ så blir det lite enklare.

Nu pågår ett antal parallella projekt för att nå målen för Addnature. Mycket handlar om att integrera verksamheten med moderbolaget Internetstores, en tysk cykel- och outdoorhandlare som enbart har onlinebutiker. Som vd för Internetstores Nordic ansvarar David därmed inte ­enbart för Addnature, utan även för Bikester.se som säljer cyklar på nätet.

– Trots att det snart har gått två år sedan sammanslagningen har man inte fått ut full kapacitet i integrationen. Det är anledningen till att jag är här. Mitt mål är att förbättra integrationen med moderbolaget, få ut synergier och utvidga verksamheten för att öka både lönsamheten och tillväxten. I år kommer både Addnature och Bikester att expandera till Norge, och Addnature lanseras även i Finland.

På Addnatures kontor i Frihamnen är det en mer välkammad David som tar emot. De svettiga tränings­kläderna har han bytt, men inte mot någon traditionell vd-kostym. Istället bär han sweatshirt, jeans och sneakers – om än av det lyxigare snittet. Outfiten smälter hur som helst bättre in än glänsande manschettknappar när David visar runt i de 3 000 kvadratmeter stora lokalerna, som just nu är ganska röriga eftersom man bygger om. Dessutom är det bara en liten del av ytan som utgörs av kontor, eftersom det här även är platsen för Addnatures lager. Hyllmeter efter hyllmeter är fyllda med skidor, klättringsrep, löparskor, tält och tusentals andra produkter som äventyrare och friluftsmänniskor kan tänkas behöva.

– Intresset för hälsa och välbefinnande ökar ju generellt och självklart påverkas vi positivt av den trenden. Plus att e-handel har en tillväxt på nästan 20 procent.

Att outdoorhandel är en marknad med god potential är Addnature inte ensamma om att ha konstaterat. Man har flera konkurrenter både online och i form av fysiska butiker.

– En av våra stora fördelar är att Addnature har funnits i mer än tio år och har en hög andel återkommande kunder. Vi lägger väldigt lite pengar på marknadsföring eftersom vi får mycket genom ett starkt varumärke, hög kundnöjdhet och mun till mun-metoden.

I början av februari offentliggjordes Veckans Affärers lista över Sveriges 101 Supertalanger. David tog plats som en av 19 ”karriärister” på listan.

– Det är så klart jättekul att vara med där. Framför allt är det roligt att nämnas bland alla andra duktiga männi­skor som är med på listan.

På frågan om vilken som är hans framgångsfaktor svarar David, utan att tveka:

– Vinnarskallen, helt klart. Jag ger mig aldrig. Det är en stark egenskap som speglar av sig i allt jag gör, oavsett om det gäller jobbet, träningen eller något annat.

– Sedan tar jag mig an saker med stort allvar och engagemang. För mig är det viktigt att leverera det jag har tagit på mig, att allt blir rätt och så bra som möjligt. Annars är jag inte nöjd med mig själv.

Var kommer den här vinnarskallen ifrån?
– Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit väldigt tävlingsinriktad och tjurskallig. Det finns säkert någon psykolog som skulle kunna koppla det till att ’hans föräldrar skilde sig när han var nio, han kände att han hade mycket att bevisa, ville visa att ensam är stark’ och så vidare. Eller så älskar jag bara att vinna, helt enkelt.

ronnberg2

Foto: Christian Gustavsson.

”Jag skulle säga att kontakter öppnar dörrar, men sedan är det upp till dig att göra så att de inte stängs”

När David berättar om sin uppväxt kan man dock börja urskilja en gestalt som definitivt har bidragit till att forma den där vinnarskallen. Davids pappa, Bosse Rönnberg, får ofta prefix som ”legend” och ”guru” när det kommer till reklamsammanhang. Han har vunnit otaliga priser och är dessutom den enda svensk som varit huvudjuryordförande för reklamfilmsfestivalen i Cannes.

När David växte upp under 80- och 90-talen var Rönnbergs en av Sveriges mest framgångsrika byråer.

– Det är klart att pappas framgångar har påverkat mig. Åtminstone när jag var yngre ville jag visa att jag var lika bra som honom. Pappa har alltid varit karriärist och väldigt rastlös, precis som jag. Det har väl satt sina spår och gjort att jag blivit tävlingsinriktad.

– När jag var yngre fick jag alltid frågan om jag också skulle börja göra reklam. Och jag trodde länge att jag skulle gå i pappas fotspår. Jag började faktiskt läsa Påhlmans reklamutbildning och jobbade på McDonald’s, direkt under marknadschefen.

Men David insåg att det inte alls var reklam han var intresserad av, utan snarare siffror. Han började plugga ekonomi på Stockholms universitet och när han tagit sin magisterexamen åkte han till New York i sex månader för att jobba på bank.

– Sedan halkade jag in på Bringwell på ett bananskal, ­eftersom min bror kände deras dåvarande vd. De hade ­ekonomiska problem och ville ha hjälp för att bolaget skulle överleva.

Vid den här tiden, år 2003, hade hälsokostbolaget Bringwell en försäljning på blygsamma 15 miljoner ­kronor. Men för David var det aldrig någon tvekan om att hoppa på när han fick erbjudandet:

– Det var ju ett noterat bolag, så det var en otrolig chans för mig. Och när jag började märka att det ­faktiskt skulle gå att vända bolaget så var det en ­fantastisk känsla.

David blev finanschef för bolaget och tre år senare fick han möjlighet att ta över rodret helt och hållet. Med sina 28 år blev han därmed börsens yngsta vd.

– Då tänkte jag mest att det vore kul att testa. Jag var ju ung och tänkte inte på risker på samma sätt som jag gör i dag. Visst gjorde min ålder att jag blev mer ifrågasatt i vissa sammanhang, men det var bara att leverera.

Under Davids tid på Bringwell gjorde bolaget ett 15-tal förvärv i Norden och ökade försäljningen från 15 till 720 miljoner kronor. Men efter sex år på vd-posten blev det dags att lämna.

– Jag hade ett synsätt, medan styrelsen hade ett annat. Det var dags att gå vidare. Just då var det lite tungt och i början saknade jag det mycket eftersom bolaget hade ­blivit min baby. Hela mitt liv kretsade ju kring Bringwell, och det mesta jag hade lärt mig hade jag lärt mig där. Men när jag fick lite distans från det var det bara skönt och jag insåg att det var helt rätt för mig och min karriär. Numera vet jag fördelarna med att byta jobb oftare, man får nya perspektiv.

ronnberg3

Foto: Christian Gustavsson.

”Jag är typen som hellre har fem riktigt bra vänner än 50 ytliga kompisar. Av mina tio närmaste ­vänner är åtta barndomsvänner, och mitt nätverk har jag byggt genom dem och genom jobbet”

Efter uppbrottet rekryterades David till det krisdrabbade Brandos hösten 2013. Skobutiken på nätet hade precis genomgått en rekonstruktion och Davids uppgift blev att göra en omstruktureringsplan för bolaget, för att sedan kliva in som vd och genomföra planen. Den innebar bland annat att renodla sortimentet och minska antalet anställda från 100 till 40.

Uppdraget blev lyckat för David och slutade med att Brandos ­köptes upp av konkurrenten Footway. Därefter blev David ansvarig för att integrera de båda bolagen.

– Det var otroligt roligt att göra en sådan omstrukturering, jag är en person som gillar förändring. Därför passar det mig att jobba med onlinemarknaden, som ständigt utvecklas och förändras. Det är också därför jag inte skulle trivas med att ha en mer förvaltande vd-roll i ett bolag.

Då undrar man ju hur länge du blir kvar på Addnature?
– Det finns en klar målbild av vad man vill uppnå inom koncernen. Om det sedan tar ett eller två år är svårt att säga. Och vad som händer därefter är inte sagt, men om man tittar historiskt är inte jag en person som stannar när bolaget uppnått förvaltning.

– Just nu vill jag ha utmaningar och passa på att lära mig olika branscher. Sedan när jag är 45–50 år kanske jag kommer känna att det vore skönt att landa mer på ett ställe, och inte ta ett jobb där jag måste gasa konstant i 190 km/h.

Med en framgångsrik familj och ett stort nätverk – vad skulle du säga att kontakter betyder för dig i din karriär?
– Jag har fått flera möjligheter tack vare kontakter. Min pappa var anledningen till att jag kom in på McDonald’s marknadsavdelning. Och det var som sagt genom min bror som jag kom i kontakt med Bringwells vd. Men båda gångerna har det till stor del handlat om tillfälligheter också, framför allt att jag har varit på rätt plats vid rätt tillfälle. Jag skulle säga att kontakter öppnar dörrar, men sedan är det upp till dig att göra så att de inte stängs. Även om du får en möjlighet genom kontakter måste du fortfarande leverera och visa vad du går för. Annars stängs dörrarna lika snabbt igen.

– I dag behöver jag inte hjälp av andra med kontakter. Däremot är jag väldigt generös med kontakter när folk kommer till mig och ber om hjälp.

I Davids nätverk ingår många högt uppsatta personer inom näringslivet. Till exempel är han medlem i YPO, Young Presidents’ Organization, där han även suttit i den svenska styrelsen.

Har du några tips på hur man nätverkar?
– Nej, jag är absolut ingen minglare. Det är bland det ­värsta jag vet. Jag är typen som hellre har fem riktigt bra vänner än 50 ytliga kompisar. Av mina tio närmaste ­vänner är åtta barndomsvänner, och mitt nätverk har jag byggt genom dem och genom jobbet.

Och trots att han är en vd som inte räds att sparka ­personal om det krävs för att nå resultaten, säger David skämtsamt att även han har vänner på jobbet.

– Här på Addnature är jobbet extra roligt tack vare dem jag jobbar med. Vi är ganska lika och kan skratta tillsammans, retas med varandra och träna tillsammans – vi har helt enkelt kul ihop. För naturligtvis bygger även jag vänrelationer när jag jobbar med folk hela dagarna. Men som tur är tar det ju oftast ett litet tag, så förhoppningsvis har man hunnit ta de tuffaste besluten och kan blicka framåt tillsammans då.

En dag på jobbet:

06.00
Stiger upp. ”Jag ­vaknar klockan sex vare sig jag vill eller inte. Barnen är väldigt ­morgonpigga…”

07.00
Åker till jobbet. ­”Normalt tränar jag med min PT klockan 07-08 och åker till jobbet efter det. Men just på tisdagar blir det annorlunda när vi har ­ledningsmöte.”

08.00
Veckans möte med ledningsgruppen inleds med en timmes thaiboxning. ”Jag tränar en gång om dagen, minst. Det här är ett bra sätt att få dagens träning avklarad – och det är riktigt kul att köra tillsammans, det ger en bra sammanhållning.”

09.15
Chefsmötet kör igång på riktigt och håller på fram till lunch. ”Eftersom vi har tränat äter vi alltid en rejäl frukost, med gröt och ägg och sånt, tillsammans under mötet.”

12.30
Lunch på stan. ”Men den senaste tiden har det blivit framför datorn allt oftare.”

13.30
Telefonkonferens för att göra en update med det tyska moderbolaget Internetstores, som har kontor i Berlin och Stuttgart.

14.30
Interna möten, svarar på mejl och telefonsamtal. ”Det är hur många projekt som helst som rullar parallellt nu, för att nå målet att växa med ökad lönsamhet.”

16.00
Lämnar jobbet. ”Jag hämtar barnen minst ett par dagar i veckan för att få extra tid med dem. Ungefär en dag i veckan arbetar jag i Tyskland och är borta från fyra på morgonen till klockan elva på kvällen.”

16.30
Skjutsar barnen till deras olika aktiviteter. ”De håller på med både fotboll, gymnastik, innebandy och kampsport. På helgerna blir det mer utomhusaktiviteter tillsammans hela familjen, som skridskor, långpromenader och cykelturer.”

18.30
Middag med familjen.

20.00
Barnen lägger sig och David passar på att städa undan mejl. ”Sedan brukar vi slå på någon serie på Netflix, det är perfekt att kunna titta när man vill.”

23.00
”God natt.”