Vi tänker oss ett möte i föreningen för anonyma förmåns­tagare, AF. Deltagarna sitter i en ring och det är M:s tur att prata.

– De frågade om jag ville ha en bulle till kaffet. Det är klart man inte säger nej till det. Jag förstod ju inte då att det var inkörsporten till tyngre grejer. Veckan efter så sa de att jag kunde få en mobiltelefon. Jag sa ja av bara farten. Någon månad senare skickade de ut ett mejl där det stod att alla skulle få bärbara datorer och gratis bredbandsuppkoppling. Jag trodde att de skämtade. Men det kändes skönt att de på något sätt tog hand om hela ens liv. Efter ett halvår var det dags igen. Jag hade precis kommit upp från företagsgymmet och skulle gå in i personalmatsalen, där vi äter gratis, när jag såg en lapp på anslagstavlan. Man kunde skriva upp sig på en lista om man ville ha hjälp med städning hemma. Det var löjligt billigt.

– En kväll, på väg hem från företagsmassören, fick jag ett sms från min chef som undrade om jag var intresserad av att ha Sebbe, vår son, på ett företagsdagis som de skulle öppna. Det var ju som en skänk från ovan. Alla bekymmer vi hade haft hemma, allt vi hade bråkat om, tog företaget hand om. Jag anade inte att det var början till slutet.

B, som leder det här mötet, frågar:

– Hur menar du?

– Tomheten. Att det blev så mycket tid över. Vad skulle jag göra med alla de här timmarna när vi tidigare hade städat, skjutsat till dagis, lagat mat? Jag gick till företagspsykologen och hon sa att jag kanske behövde ett miljöombyte. Hon föreslog att jag skulle låna en av fjällstugorna som koncernen har.

Var går gränsen?

Var går egentligen gränsen för vad man ska tacka ja till som anställd? Kan alla de där sakerna som låter så bra komma med ett förbehåll som är så finstilt att det inte ens är nedskrivet? Kort och gott: Finns det egentligen några gratisluncher i personalmatsalen?
– Det där är en fråga om perspektiv, konstaterar Calle Rosengren, fil.dr i arbetsvetenskap och psykologi vid Malmö högskola.

Han fortsätter:
– Om du enligt den marxistiska skolan bestämmer dig för att arbetslivet är en relation mellan två parter, arbetsköpare och arbetssäljare, så förväntar sig arbetsköparen en motprestation för allting den gör. Då är minsta banan i en fruktskål ett sätt att skapa lojalitet. Om man å andra sidan ser detta som en win-win-situation, där man odlar en gemensam relation och får hjälp med livspusslet för att bättre kunna hantera sin livssituation, då är det en helt annan sak.

SAS institute visar vägen

SAS institute, världens största privatägda mjukvaruföretag, utsågs fyra år i rad, 2007–2010, till landets bästa arbetsplats av undersöknings- och managementkonsultföretaget Great place to work. I år kom SAS institute tvåa. Den anda som den amerikanske grundaren och koncernchefen Jim Goodnight ville skapa har framgångsrikt odlats och spridits till de 105 länder där företaget nu har verksamhet.

Floskler som respekt och sunda värderingar ska i SAS institutes värld inte bara vara vackra ord på en powerpoint-presentation, utan synas i aktiv handling. Bland annat i form av de förmåner som erbjuds de anställda. Dessa förmåner ser lite olika ut på olika platser i världen, men vanligt förekommande är flexibel arbetstid, frihet under ansvar, 35 timmars arbetsvecka och stöd för att arbeta hemifrån.
– Nu är vi i start­groparna med att starta upp flexpay som gör det möjligt att få hemhjälp till rimlig penning, kemtvätt, ögonlaseroperationer, bilpooler, olika friskvårdsaktiviteter och rabatt på SL-kort, bland annat, säger Kerstin Wejlid, hr-manager på SAS institute.
Hon poängterar att företaget har stor respekt för att man har ett liv utanför arbetet. Ett exempel är att man aldrig bokar in möten före klockan nio på morgonen eller efter fyra på eftermiddagen utan att först stämma av med de inblandade.

På det amerikanska huvudkontoret i Cary, North Carolina, finns dagis, läkare, frisör, gym, simhall, biljardbord, kurser, biltvätt, kemtvätt, apotek och möjlighet att skicka barnen på sommar­läger i företagets regi.
Och medarbetarna jublar. Personal­omsättningen är 2 procent, jämfört med branschsnittets 20 procent, och ekonomitidskriften Fortune utsåg SAS institute till USA:s bästa arbetsplats 2011.

Ideal eller skrämmande exempel?

Så varför blanda in Marx i detta? Om de anställda gör vågen och företagen skrattar hela vägen till Wall street så finns väl ingenting att vara bekymrad över? Bilden problematiseras något om man envisas med att lyssna till vetenskap ochforskningsstudier. Michael Allvin, psykolog och verksam som forskare vid Arbetslivsinstitutet, pekar tillsammans med fyra kollegor i boken Gränslöst arbete på de problem som kan uppstå när gränsen mellan arbete och fritid luckras upp. ”Arbete och familjeliv tenderar att flyta in i varandra och till och med ta varandras egenskaper. Det kan mycket väl vara följden av en medveten strategi från arbetsgivarens sida. Att aktivt involvera de anställdas hela liv i arbetet är nämligen inte bara ett sätt att få mer arbete utfört. Det kan även vara ett sätt att ta arbetstagarnas engagemang i anspråk”, skriver författarna i boken.

Men vad är egentligen nytt i detta? Företagshälsovård fanns långt innan någon svensk kunde stava till employer branding, och när bruksorternas storföretag skulle rekrytera så fixade arbetsgivarna boende till de anställda, vilket ofta var nödvändigt för att locka arbetskraft till orten.

Nu är konkurrensen en annan och jakten på rätt kompetens sker möjligen mer subtilt.
– Det behöver inte alls vara något negativt, men man ska inte heller vara alltför aningslös kring detta. När de stora drakarna, som Microsoft, erbjuder dagishämtning och städhjälp, så gör de det naturligtvis för att de förväntar sig en motprestation. Företagen är inga välgörenhetsinrättningar, utan har kommit fram till att detta är lönsamt, säger Calle Rosengren.

Flexibilitet som löneförmån

Per Adolfsson, Microsofts svenske vd, är en av drakarna. Microsoft ger medarbetarna tekniska verktyg som telefoner, bredband och datorer som gör det möjligt att kommunicera hemifrån via bland annat videokonferenser.
– Vi har en väldigt flexibel inställning till var man utför sitt arbete. Självklart vill vi inte att man sitter hemma varje dag, men om man är två yrkesarbetande föräldrar med små snoriga barn så vill vi hjälpa till att få bort det stressmoment som det innebär om det blir debatt hemma om vems arbete som är viktigast, säger han.

I Great place to work-undersökningen besegrades SAS institute i år av just Microsoft. I USA erbjuder jätteföretaget, med 90 000 anställda, sina medarbetare hjälp med tvätten, livsmedelsinköp och fria cateringmiddagar. I Sverige finns andra för­måner som friskvårdsbidrag och möjlighet att under tre dagar varje år, med bibehållen lön, arbeta med ideella projekt. Någon har valt att donera stamceller, en annan har undervisat i it i skolor och på äldreboenden.
– Vi är inte med och tävlar om att erbjuda mest förmåner. Vi tycker att den största förmånen ska vara att ha ett jobb som är kul och där man har chansen att utvecklas, säger Per Adolfsson.

Han medger att nya tekniker innebär en utmaning för de anställda.
– Men det finns verktyg som hjälper till att tydligt berätta om man inte vill bli störd. Jag ringer väldigt sällan till medarbetare på kvällen. I stället kopplar jag upp mig på kommunikationsverktyget Lync och ser om de finns tillgängliga, säger han.

5000kr att må bra för

Medarbetarna på energikoncernen Eon Sverige får varje år 5 000 kronor att spendera på aktiviteter som de själva väljer. Om man vill gå på massage, svettas i träningslokalen, prioritera snabbare sjukvård, dansa salsa eller få hjälp med städning hemma, det är individens val.

Bertil Östman, stabschef och ansvarig för hälsofrågor och förmåner på Eon, menar att man i dag inte kan separera fritid från arbetsliv.
– Mår du inte bra när du går till jobbet, fysiskt eller psykiskt, så har du inte full verkningsgrad, säger han och ställer den retoriska frågan:
– Vad är en arbetsplats i dag? Vad är arbetstid? För 10-15 år sedan var det lätt att svara på de frågorna. Arbetet var placerat på en specifik fysisk plats och där skulle du vara mellan klockan 8.00 och 16.30. När gränserna luckras upp och vi kan svara på mejl dygnet runt så måste individen själv sätta stopp. Det ställer också stora krav på att chefen är uppmärksam. Problemet med flexiblare arbetstid och en suddigare gräns mellan arbetsliv och privatliv är i normalfallet inte att de anställda jobbar för lite, utan tvärtom.

1. Transport till arbetet

Lastbilstillverkaren Scania startar en ny busslinje, utrustad med wifi, som ska transportera de anställda mellan Stockholm city och Södertälje.

2. Mobiltelefon och bärbar dator

Förmåner som nästan anses självklara i dag. Vanligast är att erbjuda företagstelefon som medarbetaren även får använda privat upp till en viss summa varje månad.

3. Hushållstjänster

Allt fler företag har avtal om hemstädning, och på exempelvis Statoil erbjuds  småbarnsföräldrar med barn upp till åtta år tio timmars städning eller barnpassning per månad som företaget betalar. Den anställde skattar för förmånen.

4. Friskvård

Många företag ger sina anställda ett friskvårsbidrag, och Statoil erbjuder exempelvis sina anställda massage- eller naprapatbehandling en gång per månad.

Läs mer:

Här är framtidens löneförmåner

Har du kört fast i löneförhandlingen? Då är det läge för plan B: löneförmåner. Men vad ska man ta till när friskvårdsbidraget och den där extra semesterveckan blev beviljade för flera år sedan? Shortcut frågade några experter:

Så får du en ny Iphone från jobbet

Det blir ingen Iphone 5, men väl en 4S. Så här skaffar du den som löneförmån.