När det blev dags för mig att ta min tandläkarexamen från Karolinska institutet tänkte jag att det var ett bra tillfälle att åka ut som volontär innan jag började jobba. Därför letade jag efter organisationer i Sverige som skickar ut tandläkare. Till min förvåning hittade jag ingen. I stället åkte jag till Filippinerna med en dansk organisation.

Redan innan jag åkte iväg, när jag fortfarande var student, påbörjade jag arbetet med att starta Tandläkare utan gränser i Sverige. Allra först pratade jag med mina föräldrar. Jag presenterade för- och nackdelar med idén för dem. De sa att det inte fanns något negativt med ett sådant här projekt. Sedan vände jag mig till studierektorn på skolan. Som student hade jag bara en del kontakter på skolan. Studierektorn presenterade mig för några av lärarna, och samtidigt började mina klasskamrater intressera sig för projektet.

Jag har aldrig stannat upp och tänkt efter på vägen, utan har bara kört på. Hade jag börjat tänka på vilka svårigheter det finns så hade det nog inte gått så bra. För det har gått bra. När jag kom tillbaka från Filippinerna, där jag arbetade som volontär i två veckor, började vi arbetet med att bli registrerade som en organisation och att göra en hemsida. Som första projektland valde vi Zimbabwe eftersom en av styrelsemedlemmarna har bott och jobbat där.

Nu har vi genomfört två projektomgångar i Zimbabwe. Första gången åkte sex tandläkare och en tandsköterska ner och stannade i två veckor. Vi har valt att ha korta perioder eftersom det ofta är svårt för tandläkare att vara lediga länge.

Målet i framtiden är att när en grupp är klar så ska en annan komma ner och avlösa den. Nästa projektperiod är i februari. Vi tänker stanna i Zim-
babwe i många år. Kontinuiteten är viktig. Till sommaren kommer vi förmodligen även att åka till Etiopien. På plats sysslar vi med akut tandvård och förebyggande arbete. I Zimbabwe har vi satsat mycket på föräldralösa barn. När jag var på Filippinerna fanns det barn som inte kom till skolan på grund av tandvärk. Många av de här patienterna har aldrig varit hos tandläkaren och kommer förmodligen aldrig att gå till tandläkaren igen. Därför är det förebyggande arbetet vi gör så viktigt. Även om de inte alltid har tillgång till sådana tandborstar som vi har så finns det alternativa tandborstar av trä. Använder man dem på rätt sätt så är de också bra för att hålla rent från plack.

Jag brinner verkligen för det här och lägger ner mycket tid på organisationen varje dag. Jag har lärt mig mycket och det är fantastiskt att det har blivit så stort. På sikt hoppas vi även på att kunna bedriva projekt här i Sverige. Jag kan inte säga så mycket om det än, men det blir en ideell verksamhet för dem som behöver det mest. De finns även i Sverige."

Vill du själv fråga Nikoo hur hon gjorde, här kan kontakta henne.